DevSam
  • Hushagsvandringen
  • Blog
  • Contact
  • Salu - Nytt, oanvänt
  • Salu - Möbler & Husgeråd
  • Salu - Prydnad & Tavlor
  • Salu - Tyg & textil
  • Salu - Sy och Pyssla
  • Salu - Accessoarer
  • Salu - Kläder & Skor
  • Salu - Kläder & Skor - Barn
  • Salu - Books - Facklitt.
  • Salu - Books - Skönlitt.
  • Salu - Musik: Vinyl, Noter
  • Salu - Jul

Vårvinter i Gagnef

7/3/2020

0 Comments

 
Har legat sjuk i över en vecka, men börjar friskna till. Och vad är då friskare än att ta en liten promenad i byn.
Picture
Det var så vackert ute med all rimfrost att jag blev tvungen att vända och hämta kameran.
Det blev först en del foton runt Back Pers väg, och sedan några mitt i byn, innan jag gick hem och pulsade runt mitt och min mosters hur.
Ja, vad kan jag säga? Annat att det var vackert och skönt ute idag. Bilderna får tala för sig själva.
Picture
0 Comments

Fjällvandring med säl

7/3/2020

0 Comments

 
Inatt skulle jag äntligen förverkliga min dröm att vandra/skida upp till en avlägset belägen övernattningsstuga någon mil rakt upp i fjällvärlden bortanför en fjällstation.

Jag kom till min första anhalt inför strapatsen, där jag övernattade. Morgonen efter träffade jag på ett par jag lärt känna ett år tidigare, och det visade sig att de skulle åt samma håll som jag. 
Jag var tacksam över att få sällskap, särskilt över den första vanskliga sträckan, vilken jag hade oroat mig för en del.

Det var nämligen så att vi måste korsa ett stort, mestadels isbelagt vatten, mot England. Jag var orolig, och ovan vid isar, och undrade hur vi skulle komma över, efterom det måste ju finnas öppna isrännor för fartyg också. Dessutom var det värsta stormen.

Som tur var hade mina vänner erfarenhet och förklarade att när vi kom till den öppna rännan måste vi gå en omväg åt sidan, och att där skulle rännan sluta, så att vi kunde fortsätta över.

Så vi knatade iväg i snösörjan och blåsten, och kom fram till byn på andra sidan, där vi gick in på stationen för att övernatta.

Med oss hade vi fått en säl, som hade adopterat oss.
Jag hade med mig ett tält, vilket mina vänner satte upp för att sova i, där i väntsalen. Sälen sov med dem, medan jag låg på en bänk intill.

Dagen efter skulle de vidare åt ett annat håll, medan jag och sälen stannade kvar. 

Utanför stationsbyggnaden tornade fjällen upp sig, och jag kunde se toppen på det berg jag skulle till. Vi tog ett foto med oss mot björkskogen och fjället och sedan gav de sig av.

Jag gav sälen lite hundmat och lyfte sedan upp den så att den skulle få dricka lite ur en hög damm strax utanför stationen. 
Sälen gled ner i vattnet och lekte bland fiskarna en stund. 

När sälen hade torkat var det natt igen och jag och sälen kröp in i tältet och somnade. 

När jag vaknade var jag hemma i min säng....
​
Picture
0 Comments

Bloggförsök igen

5/3/2020

0 Comments

 
Tänker så ofta att jag borde blogga - skriva av mig alla tankar och idéer. Men vad händer? -Plötsligt vet jag inte vad jag ska skriva.

Det är som livet i stort är för mig - det är så mycket att göra, att skriva, att välja bland, så det slutar oftast med ingenting. 
Jag har helt enkelt svårt för att prioritera och att följa en eventuell plan. Var ska jag börja? Allt känns ju lika viktigt, och så slutar det med att jag Facebookar i evigheter, eller försjunker i bokläsande.

Och mat? Älskar mat, men vill få den serverad, känns övermäktigt att behöva laga till någonting. Vill frossa i färska grönsaker och sallader, men då måste de ju skäras upp. Drygt. 

Det känns som om jag har varit så duktig och kapabel i hela mitt liv och jag vet att jag klarar av det mesta själv. Men orken har helt lämnat mig. Känner mig trött, och trött på att jämt behöva göra allt sjlälv. Vore så himla skönt att bara få vara och kunna lita på att någon annan ser till att saker blir av. Men det kan jag bara drömma om. Min lott är att fortsätta vara ensam och stark och fri.

Ja, just det. Fri. Det måste jag vara och känna mig för att må bra. Har insett att jag tappar bort mig själv i nära relationer, och det tänker jag inte göra igen. 
Jag har inte tid att med det längre. 
Nu vill jag leva. Just nu. Leva och vara fri att leva mitt liv som jag vill. Resa, dansa, klättra, sjunga, utforska, gräva i jorden, läsa.

Men jag vill också vara frisk. Är trött på alla eviga infektioner med feber, som tar för mycket av mitt liv. Jag vill orka, och hålla.

Jag vill mer än jag förmår och det är frustrerande.
Kan inte leva efter "Sinnesrobönen", hur gärna jag än vill, och hur gärna jag än skriver under på dess innebörd:
Det är det där med att acceptera... Jag vägrar. För jag vill inte. Och så stångar jag mig blodig av dumdristig envishet, för jag vägrar att ge upp. Jag tror på förändring, men är otålig.
Picture
0 Comments

Blogga

28/1/2013

1 Comment

 
Har visst tänkt börja blogga. Blir nog mest sporadiskt, eftersom jag är en splittrad själ med tusen järn i elden. Trots att elden inte alltid brinner...
...men längst där under de förbrända kolen finns ännu en glöd, som tänds ibland när förhållandena är de rätta.

Men nu tänker jag läsa ett kapitel till i "En mässa för de döda" av Jean-Christophe Grange. En riktigt bra thriller.

1 Comment

    Lena

    Det finns bara en av jag!

    Archives

    March 2020
    January 2013

    Categories

    All
    Books
    Foton
    Gagnef
    Livet
    Nattdrömmar
    Vinter

    RSS Feed

Powered by Create your own unique website with customizable templates.